I dag säger 55 procent av yrkesverksamma att utförandet av deras arbetsplats motverkar möjligheten att arbeta produktivt och vet vi att antalet sjukskrivningar till följd av stress har femdubblats de senaste åren. Samtidigt säger 90% av Sveriges arbetsgivare att de arbetar med hållbarhet, och människans välmående är ju en del av det. Någonting i vår arbetssituation måste förändras och Josefines team på Coor rådger kunder och verksamheter om detta dagligen.
– Ansvaret ligger inte enbart på arbetsgivaren, men vi ser tydligt att arbetsgivare som tar ansvar för dessa frågor, ökar i popularitet hos talangerna på en tuff arbetsmarknad. Ett aktivitetsbaserat arbetssätt, som görs på rätt sätt och verkligen fungerar, är ett ovärderligt verktyg för den moderna arbetsgivaren. Gör man det riktigt bra kan det öka lojalitet och varumärkeskännedom.
Från individens perspektiv är den största vinningen frihet och valmöjligheter. Människan mår bra och motiveras av att självbestämmanderätt och möjlighet att få välja själv (enligt Self determination theory (SDT), Edward L. Deci och Richard M. Ryan), och det är just vad aktivitetsbaserade arbetsplatser tar fasta på. Medarbetaren får ökad flexibilitet och kan välja vilken miljö behöver arbeta i beroende på vilket behov och vilka kollegor som individen vill ha runt om sig, just vid det tillfället.
Vilken är den största framgångsfaktorn för en lyckad övergång till aktivitetsbaserad arbetsplats?
– Om man som arbetsplats ska genomgå förvandlingen till att bli en aktivitetsbaserad arbetsplats är den stora utmaningen att få med sig alla anställda. Alla medarbetare är individer som i sin natur inte gillar förändring, och alla har väldigt olika behov av sin arbetsplats, och det är viktigt att ta hänsyn till det. Det i sig kräver att ledningen har gjort sin läxa och förstått syftet med det och kan stå bakom ett tydligt beslut. För att lyckas med ett aktivitetsbaserat arbetssätt är det ett nytt beteende som måste sätta sig i ryggraden, det är en process som kan ta flera år.