”Extroverta har ofta högre lön
– utan att prestera bättre”

Vad är egentligen personlighet? Mikael Jensen är universitetslektor vid Göteborgs universitet, där han utbildar och forskar inom bland annat kommunikation, ledarskap och personlighet. Han har sin definition klar:

– I korthet är personligheten en persons sätt att förhålla sig och anpassa sig till omvärlden. Jag tänker att personlighet är något relativt stabilt, men ganska mångfacetterat – vissa aspekter av vår personlighet aktiveras bara i vissa situationer.

Enligt Mikael Jensen beror huvuddelen av vår personlighet på generna, och det är därför den är relativt stabil under vår livstid. Det föränderliga i oss däremot bygger mycket på miljö och lärande. Han betonar också att personligheten kan förändras över tid, särskilt under påverkan av stora livshändelser eller förändringar. I en väldigt nära relation till exempel, kan ett par utveckla vad man skulle kunna kalla en symbiosidentitet: två jag blir ett vi. Man kommer så nära en annan människa att den personens känslor och preferens överförs och blir delvis ens egna, och tvärtom.

Enligt Mikael Jensen går det också att styra förändringar i ens personlighet själv.

– Om man bestämmer sig för att ”jag vill göra något särskilt med mitt liv”, och sätter upp långsiktiga mål, kan det betyda att man måste förändras som person för att kunna uppnå dem.

Vad gäller forskning om personlighet råder ingen brist på olika modeller och teorier. Freud delade in personligheten i detet, jaget och över- jaget. Jung myntade begreppen introvert och extrovert och menade att vi alla har en skuggsida av vår personlighet som vi inte vill kännas vid.

I dag är femfaktormodellen den dominerande som ofta används inom akademin och arbets- livet. Femfaktormodellen beskriver fem breda personlighetsegenskaper: extroversion, vänlighet, öppenhet, samvetsgrannhet och neuroticism som ställs mot sina motpoler.

– Femfaktorteorin är både enkel och komplex. När den skapades på 1980-talet samlade den ihop ett gytter av personlighetsdrag och kokade ner dem till fem. Den är så populär och använd- bar eftersom den täcker in många aspekter av personligheten och alla befinner sig någonstans inom de fem olika dimensionerna, kommenterar Mikael Jensen.

– Men teorin har också sina begränsningar, särskilt när det gäller att förklara alla nyanser i hur vi beter oss. Vissa drag ryms inte i modellen, som var vi placerar oss i dimensionerna proaktiv–reaktiv och optimist–pessimist.

Enligt Mikael Jensen används ofta femfaktor-modellen fel inom arbetslivet, eftersom många personlighetstest utesluter en del kombinationer och möjligheter. Det ger en snedvridning av vissa personlighetsdrag och blir ensidigt, till exempel när det handlar om att vara extrovert eller introvert.

– Många personer ligger mitt emellan och är ambiverta (en personlighetstyp som kombinerar intro- och extroverta drag), och många pendlar mellan ytterligheterna. Det finns forskning* kring kreativitet där man studerat Nobelpristagare inom olika genrer och de har en spännvidd som är utmärkande för kreativa personer. Ibland är de introverta, inne i sin kreativa bubbla, iblandär de extroverta och samarbetar och kommunicerar. Sådana människor är viktiga för innovation i arbetslivet, och de faller ofta fel i de personlighetstest som görs och kan bli bortsorterade.

Mikael Jensen påpekar att det finns många fördomar mot introverta personer på arbetsmarknaden, medan att vara extrovert ofta överskattas. Extroverta personer har ofta högre lön och bättre karriärer, utan att faktiskt behöva prestera bättre. För att skapa ett välfungerande team behövs flera olika sorters personligheter. Till exempel de samvetsgranna som är högpresterande och arbetar hårt, länge och noggrant, och de vänliga som blir kittet i gruppen. De sistnämnda ser till att hålla alla på gott humör, förebygger problem och skapar goda förutsättningar för bra resultat.

 – Som chef bör du inventera vilka personligheter som finns bland de anställda. Du sitter på en guldgruva, som ibland inte används tillräckligt. Lär du känna dina medarbetare och vet vad de kan och vad de drivs av, kan du bättre nyttja deras potential.

Mikael Jensen pekar på vikten av att arbets- platser anpassar sig efter de anställdas personlighetstyper, i stället för tvärtom. Han nämner studier som visar hur psykologisk trygghet på arbetsplatsen kan leda till bättre prestationer och högre innovationsförmåga. Att vara autentisk är också en viktig aspekt av personlig hållbarhet. Personer som inte känner sig sanna mot sig själva på arbetsplatsen kan uppleva större stress och lägre välbefinnande.

– Extroverta som tvingas bete sig introvert mår ofta väldigt dåligt, medan introverta som uppmuntras att vara mer extroverta faktiskt kan uppleva positiva effekter. Det handlar om att hitta en balans där man kan vara sig själv och samti- digt prestera på topp. Det är viktigt att skapa en atmosfär där alla känner sig trygga att uttrycka sina åsikter och idéer, säger Mikael Jensen. Han nämner också att olika personlighetsdrag kan vara till stor fördel i olika sammanhang. Till exempel kan personer med neurotiska drag vara mycket bra på att förebygga systemfel och agera ”felsökare”.

– Organisationer som hanterar kriser och katastrofer bra har ofta personer med neurotiska drag som kan förutse och förhindra problem. Deras orostendens gör att de oroar sig för allt som kan gå fel. Det handlar om att utnyttja varje individs unika egenskaper för att skapa en bra och dynamisk arbetsplats, säger Mikael Jensen.

Kontakta Coor

Vill du prata FM-tjänster? 

Som ledande inom Facility Management bidrar Coor till utvecklingen av Nordens bästa arbetsmiljöer – smarta, hållbara och fulla av glädje. Våra servicelösningar låter dig fokusera på din egen kärnverksamhet. Allt annat tar vi hand om.

Kontakta gärna oss för att se hur vi kan hjälpa dig.