Språket avslöjar dig

Stora delar av dygnet kommunicerar du med omvärlden, både medvetet och omedvetet.

Du småsnackar, utbyter information, ställer frågor, svarar, reagerar och signalerar med ord, ljud och kroppsspråk, men vad är det, mer specifikt, i språket och kommunikationen som avslöjar vår personlighet?

– Det är summan av flera saker, röstkvaliteten, orden du väljer, om du uttrycker dig formellt eller informellt, om du använder mycket fackuttryck, om du talar eller skriver på dialekt. Det är språkbruket som helhet som är avgörande och där ingår även kroppsspråket, förklarar Helene Uri, norsk språkvetare, doktor i lingvistik och prisbelönt författare. Hennes böcker har översatts till en rad språk.

Vad i kommunikationen påverkar mottagaren mest, orden eller kroppsspråket?

– Vissa menar att kroppsspråket står för mer än nittio procent av kommunikationen. När kroppsspråket och det talade språket säger olika saker tror du mer på vad kroppen säger än orden. Om jag till exempel säger att jag inte är nervös, men du ser att jag svettas och skakar, kommer du att lita mer på vad du ser än på vad jag säger. Annars styr det talade språket allra mest, påpekar Helene Uri och fortsätter:

– Det är orden som för fram vårt budskap. I skrift har vi ju inte heller något annat än ord att ta till.

Språk är en identitetsmarkör som i hög grad handlar om gemenskap. Sättet vi använder språket på signalerar vem vi är, var vi kommer ifrån, vem vi vill vara och vilka sociala grupper vi tillhör och identifierar oss med. En del sätter sin breda dialekt på paus för att passa in i en ny miljö, andra håller fast vid dialekten för att den är en viktig del av personligheten.

– Vi har alla ett språkligt dna som både ger sättet vi talar och skriver på en särprägel. Språk är vana och konvention, för annars skulle vi inte förstå varandra, men vi har också våra särdrag som favoritord, ord vi använder på ett personligt sätt, ord vi har med oss från barndomen, från utbildning och yrkeslivet. Vi kan ha småord vi ofta upprepar (”vet du”), ord från andra språk eller favorituttryckssätt, förklarar Helene Uri.

Hur vi kommunicerar är dock inte ristat i sten, utan något som utvecklas i takt med att vi lever våra liv. Studier, bostad, vänner och arbetsplats är bara några av de faktorer som påverkar språket. Vår kommunikation är dessutom situationsberoende; du pratar förmodligen annorlunda med bästa kompisen än med chefen.

Det finns också många goda skäl att anpassa språket till vem du vänder dig till, och främst gäller det att förvissa dig om att du gör dig förstådd. Strängt taget är det avsändaren som har ansvar för att mottagaren tar emot budskapet som tänkt, men vi kan förstås inte gardera oss mot folk som missförstår med avsikt. Det är en bra regel att ta hänsyn till mottagaren när vi formulerar ett budskap – och en lika bra regel att fråga avsändaren om det är något vi inte förstår.

Vi kan dock även använda språket för att inkludera eller exkludera andra.

– Att använda ord som du vet att mottagaren inte förstår, exempelvis fackuttryck och jargong som den du pratar med inte behärskar, är ett sätt att utöva makt. Det är en kommunikationsstrategi som kan få motparten att känna sig dum och ibland är det precis det vi vill uppnå, säger Helene Uri och fortsätter:

– På vissa arbetsplatser kan till exempel ett exkluderande språkbruk bidra till att förstärka hierarkierna.

Genom att använda språket medvetet kan vi kliva både upp och ner på stilstegen. Har du behov av att briljera och visa att du har koll kan du till exempel använda främmande ord och tjusiga formuleringar och på så vis utnyttja språket som maktmedel. Du kan också prata ”ner” dig.

– Välmenande vuxna som försöker prata ungdomsspråk eller politiker som försöker vara mer folkliga kan lyckas mer eller mindre bra. Vissa får till det, men oftast faller det platt. Donald Trump är en av de politiker som lyckats med strategin att tala enkelt och använda få främmande ord när han talar till väljarkåren. Det kan man ju tycka både det ena och det andra om, men språket har utan tvivel betytt mycket för hans framgångar, säger Helene Uri.

Även det skriftliga språket förändras ständigt, framför allt genom sociala medier och den digitala utvecklingen. Det skrivna ordet tillhör inte längre makthavare eller journalister – utan oss alla.

– Vi skriver på sociala medier, postar en kommentar, skickar meddelanden och mejl. När skriftspråket blir var persons egendom närmar det sig på flera sätt talspråket. Skriftspråket har blivit mindre allvarstyngt och i sociala medier skriver vi mer som vi pratar och i ökande grad på dialekt och slang. Det är i och för sig inget nytt, men det nya är att det görs på så bred front, säger Helene Uri.

Medan det talade språket innehåller nyanser i form av röststyrka, hand- rörelser, minspel och så vidare kommer dessa faktorer inte till uttryck när vi skriver.

Vad händer med kommunikationen när detta faller bort?

– Då försöker vi kompensera med smileys och emojis, särskilt i korta meddelanden och chattar där vi gärna använder ett kortfattat, dialogpräglat språk, säger Helene Uri.

När vårt språk och kommunikation är i förändring och vi kommunicerar alltmer både med och via datorer tror Helene Uri att det kommer att leda till en ökad likriktning av skriftspråket.

– Likriktning av skriftspråket beror främst på artificiell intelligens, språkmodeller och maskininlärning. När alla texter rättas av samma stav- ningsprogram som i nästa skede är med och avgör vilka former som blir de vanligast förekommande, vilket i sin tur blir rättesnöret för vad som ska anses vara godkänt eller inte i det officiella skriftspråket, blir det rundgång. Det blir en sorts kannibalistisk ringdans, som alltså kan medföra en likriktning av skriftspråket. Samtidigt ser vi att det individuella språkliga uttrycket lever och frodas av att folk talar dialekt och nyttjar andra personliga sätt att uttrycka sig på i skrift. Språkutvecklingen går med andra ord i flera riktningar, säger Helene Uri.

Har du exempel på hur det individuella språket frodas?

– Vi ser det på olika ställen. Det är sidor om stickning på Facebook med dialektal doft och anarkistiskt – det vill säga fritt och okonventionellt språkbruk, och i bästsäljande romaner av Maria Navarro Skaranger, Jonas Hassen Khemiri och Zhesan Shakar, för att nämna några, med blandning av språkliga drag från olika språk och kulturer, så kallat multi-etnolektiskt språk.

Ser vi tendenser till en språklig motreaktion till artificiell intelligens, som att vi blir mer personliga i kommunikationen i sociala medier eller när vi skriver ansök- ningsbrev och liknande?

– Det är det lite tidigt att sia om, men jag tror att digital detox och personlig prägel kommer att vara några av flera reaktioner, säger Helene Uri och avslutar med ett råd för bättre kommunikation:

– Håll språket enkelt! Det gäller oavsett om det är i skrift eller tal, om det är i ett informellt eller mer formellt sammanhang, och var medveten om vem mottagaren är. Dela upp informationen så mycket det går – det gör budskapet tydligare. Försök att säga en sak i taget. Var inte rädd för att skriva enkelt.

Kontakta Coor

Vill du prata FM-tjänster? 

Som ledande inom Facility Management bidrar Coor till utvecklingen av Nordens bästa arbetsmiljöer – smarta, hållbara och fulla av glädje. Våra servicelösningar låter dig fokusera på din egen kärnverksamhet. Allt annat tar vi hand om.

Kontakta gärna oss för att se hur vi kan hjälpa dig.